Våra hedniska sedvänjor vid blot och gille innebär att festerna har både ett socialt och ett hett erotiskt inslag.
Det beror på att det handlar om fruktbarhetsriter på det ena eller andra sättet.
Vi har två tydliga överlevare kvar bland våra årstidsberoende högtider, Jul och Midsommar.
Men det finns mer, här kommer det lite kött på benen.

Jul eller Dricka Jul.

Vid vintersolståndet så inträder Jul.
Första natten i vintersolståndet kallas för Hakunatt för att det nya året hakar i det föregående, med andra ord. Nytt År.
Då började ett tre dygns Gille och då var det bäst för den som hade bryggningen på sitt ansvar - att brygderna var klara.
Åtminstone på medeltiden så betydde ett icke färdigt Julöl dryga böter, detta har troligen en mycket äldre hävd.

Julefrid härskade så länge Julen varade, på det att ingen må bära hand på någon annan, utan dryga straff.
Det var nog tur att de frossade på griskött, korvar och annat gott, hur ska någon annars orka med ett tredagars Gille.
Hakunatten inleddes med minst tre skålar, man drack full, alltså tömdes hornet i ett svep.

Först dracks Oden full, för kommande segrar.
I den andra dracks Njord full.
Iden tredje dracks Frej full, båda dessa druckos till äring och fred alltså "Til árs ok frithar".
En fjärde "Brage full" dracks ibland för framtida bragder.
Sedan kunde det även drickas till minne över fränder, fränkor eller förfäder.(Brage var skaldekonstens Gudom).

Gillet på vintersolståndet inleddes med dopp i grytan innan frossandet tog riktig fart, därför säger vi än idag dopparedagen.
För att få Gillet mindre enformigt så lekte man naturligtvis lekar.
Färdighetsprov och vighetsövningar, med männen deltagande i de flesta och kvinnorna mest i vighetslekarna.
Något som inte allt för sällan övergick i lustfyllda övningar mellan kvinna och man, till allas stora munterhet.

Torrablot

Torrablotet firades i slutet av Torre månad, då man till skillnad mot Julen åt inälvsmat.
Nordens praktiska innevånare tog hand om allt i slakten.
Torre bjöds in av mannen som gick runt gården barbent och bjöd in Torre, alltså månaden pesonifierad.

Disating / Disablot

Disablotet firades under fullmånen i Göje månad till ära för de kvinnliga gudamakterna, även kvinnan i sig själv och hennes alstringskraft (jämnställt med jordens årsväxt).
Samtidigt hölls samting då lagar lästes och domar avkunnades.
Marknad hölls även vid Disablotet, utomhus naturligtvis, varför skulle våra förfäder utmärka sig på något annat vis.

Vårdagjämning

Vårdagjämningen infaller tre månvarv efter Midvintersolståndet och vid denna tidpunkt tar jaktsäsongen slut så att djuren fick föröka sig ifred.
Vårdagjämningen firades snarlikt vår valborg med stora eldar, osedliga sånger och elddanser, både runt och igenom elden.
Under våren tog även andra kärleksriter plats bland annat på åkrarna, då kvinnan lägrades på samma sätt som en plog sätts i jorden, för fruktsamhet och årsväxt.
Dagjämningarna är även mycket magiskt laddade till exempel kunde en trollkona tillfredställa sig själv sittande på fägrinden för att öka sina magiska krafter, jämför med påskkärringen och kvasten.

Midsommarafton

Midsommar denna otroliga årstid.
Våra förfäder firade vid sommarsolståndet en praktfest som sitter så djupt i folksjälen att vi fortfarande än idag firar en snarlik fest/ blot/ gille.
Njutning glädje och romantik har alltid stått i centrum i sommarsolståndets tid.
Ty det är en tid då fränder och fränkor kunnat mötas i njutningens tecken.
Kransagille även kallat då kvinnorna kunde skänka en blomsterkrans till en av dem själva utvald karl, till skillnad eller likhet med dagens sju eller nio blomster under huvudkudden, för drömmar om tillkommande.
Midsommarnattens blomster har alltid haft något magisk över sig.
Att maja ett träd var nog vanligare än dagens stång och ring(ringar), som i sig symboliserar mannens och kvinnans könsorgan.

Skörd och Höbärgning

Festligheter vid både höbärgning och efter slutförd skörd hade nog sina gillen och festligheter.
Ty bondesamhället hade all anledning att fira en lyckad bärgning för överlevnad ytterligare en vinter.
Dessa är det svårare att få belägg för troligen har dessa varit ganska allmängiltiga i sin rituella utformning både före och efter kristnandet.

Höstdagjämning

Höstdagjämmningen infaller cirka tre månader efter sommarsolståndet.
Jaktsäsongen startar igen efter sommaruppehållet.
Naturens alla små valpar har vuxit upp och klarar livet mer eller mindre på egen hand, så djurens värld har ökat i styrka efter förra jaktsäsongen.
I likhet med vårdagjämningen så kan magiska krafter ökas genom sexuella aktiviteter även vid denna dagjämning.