uppdaterad: 2011-01-30

Vikingatiden startar den 8 juni år 793 i och med klosteröverfallet på Lindisfarne, och slutar den 14 oktober år 1066 i och med slaget vid Hastings.
Man får nog förmoda att Skandinaverna inte märkte denna skillnad, ingenting skedde som genom ett trollslag år 793.
Även efter år 1066 skedde nog utveckligen ganska långsamt, trots att vi gick in i den mörka (Kristna) Medeltiden.
Det är inte mycket i historien som ändrar på ett helt folk så plötsligt (i detta fall hela Skandinavien).

Men Vikingatiden lockar trots detta vår fantasi, ett intresse som dessutom verkar öka från år till år.
Vikingen själv visste inte något om detta, men så har det det i alla fall blivit.
Tyvärr väldigt uppförstorat av en hel del stora "missuppfattningar" på 1600-talet och framåt (speciellt 1800-talet).

Vikingen själv levde som självförsörjande bonde på egna gårdar dock med olika förutsättningar på olika platser här i norr.
Danmark med alla sina öar och platta markförhållanden skiljer sig till exempel en hel del från Norge med sina fjordar, höga fjäll och mycket skog eller Sverige med sina stora skogar.
Skogar och höga fjäll som var mycket besvärligare att ta sig fram i eller på, än att helt enkelt använda sig av de helt suveräna vattenvägarna.

Förutom språket så var sjön och sätten att använda det "våta" väldigt sammanbindande, precis som båtbyggandet naturligtvis.
Även det blir likadant eller snarlikt, trots avstånden i geografin.
Nordens befolkning var på den tiden lika hemma vid rodret som vid plogen.
Dessutom så gjordes någon gång under denna tid en uppfinning. Kölen, som i sig var en en förutsättning för mast och segel och som verkar ha slagit igenom ungefär samtidigt i hela norden.
Skeppen gjordes även breda, grundgående och elastiska varvid även snabbheten kom utav sig själv, en förutsättning för sjöröveri.

Europeerna och de flesta andra folk som Nordborna besökte var Kristna, Muslimer eller liknande, medans Nordborna var Hedningar.
Trots detta kallades inte Nordborna Barbarer så vitt man vet.
Det borde betyda att vår egen religion var starkt förankrad och stark nog att mäta sig med "Vite krist", dessutom så starkt förankrad hos våra förfäder att vi än idag kan märka det i vår
egen vardag.
Ett exempel på detta är namnen på våra veckodagar: Måndag- Månedag, Tisdag- Tyrsdag eller Tirsdag, Onsdag- Odensdag,
Torsdag- än idag samma namn, Fredag- frejasdag, Lördag- Lögardag, Söndag- sunnadag, solens dag.
Sjudagars veckor beror på att ett Månvarv är uppdelat i fyra delar.

När vi nu är inne på dagar så kan vi ta och titta lite på den fornnordiska tideräkningen.
Om vi börjar med dagarna eller rättare sagt dygnet.
Ordet dygn är vi Nordbor tydligen ensamma om som sammanfattande ord för Natt och Dag.

Dygnet var uppdelat på åtta Ätter om ca. 3 timmar.
Ätternas namn är: Stundande Natt, Natt, Lidande Natt, Morgon, Förmiddag, Dag, Eftermiddag och Afton.

Var och en av dessa Ätter var sedan uppdelade i två Stunder om ca. 1,5 timme.
Dessa mer precisa angivelser hade också sina egna namn.
Här börjar vi i mörker och kyla precis som i Vikingarnas egna värld.

Stundande Natt : Första ättens första Stund, ungefär kl. 19.30- 21.00.

Nattamål: Första ättens andra Stund, ungefär kl. 21.00- 22.30.

Natt: Andra ättens första Stund, ungefär kl. 22.30- 24.00.

Midnatt: Andra ättens andra Stund, ungefär kl.24.00- 01.30.

Lidande Natt: Tredje ättens första Stund, ungefär kl. 01.30-03.00.

Otta: Tredje ättens andra Stund, ungefär kl. 03.00- 04.30.

Morgon: Fjärde ättens första Stund, ungefär kl. 04.30- 06.00.

Midmorgon: Fjärde ättens andra Stund, ungefär kl. 06.00- 07.30.

Förmiddag: Femte ättens första Stund, ungefär kl. 07.30- 09.00.

Dagmål: Femte ättens andra Stund, ungefär kl. 09.00- 10.30.

Dag: Sjätte ättens första Stund, ungefär kl.10.30- 12.00.

Middag: Sjätte ättens andra Stund, ungefär kl. 12.00- 13.30.

Eftermiddag: Sjunde ättens första Stund, ungefär kl. 13.30- 15.00.

Eikt: Sjunde ättens andra Stund, ungefär kl. 15.00- 16.30.

Afton: Åttonde ättens första Stund, ungefär kl. 16.30- 18.00.

Midafton: Åttonde ättens andra Stund, ungefär kl. 18.00- 19.30.

Nu har jag tagit upp Dagar och Veckor.
Då har vi Månaderna kvar och vad månad betyder ter sig väl ganska klart.
Månaden i Norden var i från början en mån månad dvs. att en Månad sträcker från Fullmåne till Fullmåne.
Månadernas namn är:

Jule "Månad": Årets första Månad.
Året startade precis som Vikingarnas värld med kyla och mörker.
Denna varade från ca. mitten och pågår till slutet av December.
Vintersolståndet signalerade att Julen var kommen.
Jul som var Nordbornas viktigaste religösa högtid.
DAGS ATT DRICKA JUL!

Torre "Månad": Årets andra Månad.
Denna varade från ca. slutet av December till ca, slutet av Januari.
Torre- en torr månad.
Har tydligen även kallats Tors "Månad".

Göje eller Goe "Månad": Årets tredje Månad.
Denna varade från ca. slutet av Januari till slutet av Februari.
Goe eller Göje är frukternas och sädens Disa.
Disating anordnades under denna månad som offerfest:
Til árs ok frithar!

Blide "Månad": Årets fjärde Månad.
Denna varade från ca. slutet av Februari till slutet av Mars.
Det Blidare vädret denna månad visar att vintern går mot sitt slut.

Vår "Månad": Årets femte Månad.
Denna varade från ca. slutet av Mars till slutet av April.
Vid Vårdagjämningen börjar Vår månad och i och med detta så är årets jaktsäsong slut.

Gräs eller Gröde "Månad": Årets sjätte Månad.
Denna varade från ca. slutet av April till slutet av Maj.

Blomster eller Löv "Månad": Årets sjunde Månad.
Denna varade från ca. slutet av Maj till senare delen av Juni.
Blomster och löv visar sig i sin fulla prakt denna månad.

Sommar eller Midsommar "Månad": Årets åttonde Månad.
Denna varade från ca. senare delen av Juni till senare delen av Juli.
Sommarsolståndet visar upp vår ljusaste månad och firandet av en av våra främsta högtider.

Hö eller Röt "Månad". Årets nionde Månad.
Denna varade från ca. senare delen av Juli till senare delen av Augusti.
Sista chansen att bärga höet innan årstiden blir blötare.
Ett vedbärgnings Gille anordnades också.

Skörde "Månad": Årets tionde Månad.
Denna varade från ca. Senare delen av Augusti till mitten av September.
Precis som det låter så skulle det skördas denna månad.

Höst "Månad": Årets elfte Månad.
Denna varade från ca. Mitten av av September till mitten av Oktober.
Höstdagjämningen visar att Sommaren är över och att jaktsäsongen åter startar och löven ändrar färg.

Blot eller Slakt "Månad": Årets tolfte Månad.
Denna varade från ca. mitten av Oktober till mitten av November.
Nu är det dags att slakta feta sommardjur för mathållning och att det bärgade vinterfodret räcker till de djur som är kvar.

Vinter "Månad": Årets trettonde Månad.
Denna varade från ca. mitten av November till mitten av December.
En sköön tid att sitt inomhus och handarbeta, lyssna på och berätta Sagor.

De flesta av oss idag har även ett högt hedersideal, vår jantelag måste dessutom egendomligt nog bygga på ett
motsatsförhållande, just det att alla fria män var varandras jämlikar i forntidens norden.